Spridning eller massning, vad metaanalysen säger
Massning innebär att studera en idé flera gånger i rad i samma pass. Spridning innebär att låta tid passera mellan passen. Cepeda och kollegor samlade 839 mätningar, hämtade från 317 experiment och 184 artiklar. Deras slutsats är tydlig, spridning slår massning. De noterar också att det bästa mellanrummet mellan två pass ökar när provet är längre bort (Cepeda m.fl., 2006).
Den här idén har en given plats i Dunlosky och kollegors genomgång av tio tekniker. Att sprida ut sitt studerande och att testa sig själv är de två tekniker som får hög nytta, medan sammanfattning, överstrykning och omläsning får låg nytta (Dunlosky m.fl., 2013). En sammanställning av Kang pekar i samma riktning, spridning kan användas i riktiga klassrum, inte bara i labb (Kang, 2016). För dig betyder det en sak. Flera små pass utspridda slår ett stort pass veckan före tentan.
Det bästa mellanrummet beror på hur långt det är till provet
Cepeda och kollegors studie från 2008 är den mest precisa på den här punkten. Fler än 1 350 personer gjorde två pass med ett mellanrum på upp till 3,5 månader, sedan ett slutprov upp till ett år senare (Cepeda m.fl., 2008). Resultatet läses som en andel av tiden före provet.
Om provet är om en vecka är det bästa mellanrummet ungefär 20 till 40 % av den tiden. Om det är om ett år sjunker det till ungefär 5 till 10 % (Cepeda m.fl., 2008). Ju längre bort provet är, desto mindre blir det relativa mellanrummet, även om mellanrummet i dagar blir längre. Exempel med ett prov om 10 dagar, du går tillbaka till idén 2 till 4 dagar efter första passet. Du behöver inte vara exakt på dagen. Det här är riktmärken, inte regler.
Varför vi har fel om vad som fungerar
Spridning känns mindre effektivt i stunden, och det är fällan. Kornell lät personer lära sig GRE-liknande ord med flashcards, antingen i en stor spridd kortlek eller i fyra små massade kortlekar. Spridning var mer effektivt för 90 % av deltagarna. Ändå trodde 72 % efter första passet att massning fungerade bättre (Kornell, 2009).
Anledningen är enkel. När du går tillbaka till en idé snabbt kommer den tillbaka utan ansträngning, och den lättheten ser ut som inlärning. När du går tillbaka senare måste du gräva fram den, och det känns svårare. Bjork och kollegor kallar detta önskvärda svårigheter, en ansträngning som är i vägen nu men hjälper senare (Bjork m.fl., 2013). Om en spridd repetition känns mindre smidig än att läsa om kvällen före, är det inte ett tecken på att den fungerar sämre. Det är troligen tvärtom.
Hur man sprider i praktiken
Rawson och Dunlosky följde 533 studenter över tre experiment, med fler än 100 000 svar som rättades för hand. Deras råd är specifika. Återkalla en idé korrekt 3 gånger under första passet, lär dig sedan om den 3 gånger med stort mellanrum, vilket de kallar successivt återlärande (Rawson och Dunlosky, 2011).
I praktiken, för ett studieblad, testar du dig själv först utan att titta på bladet, tills du får varje fråga rätt. Du noterar vad som gick fel, du går tillbaka till det, sedan lägger du bladet åt sidan. Några dagar senare testar du dig igen. Om du fastnar tittar du på svaret och försöker igen. Förbered dina tentor, AP-examen eller SAT på det här sättet, kapitel för kapitel. Det som spelar roll är inte en perfekt kalender. Det är att aldrig göra alla dina genomgångar samma kväll.
| Prov om | Bästa mellanrum mellan två pass |
|---|---|
| En vecka | ungefär 20 till 40 % av tiden |
| Ett år | ungefär 5 till 10 % av tiden |
| 10 dagar (räkneexempel) | gå tillbaka 2 till 4 dagar efter första passet |
Källor · Cepeda m.fl., 2008
Vanliga frågor
- Hur många dagar ska jag lämna mellan två repetitioner?
- Det beror på hur långt det är till provet. För ett prov om 10 dagar följer du Cepedas riktmärken om du går tillbaka till idén 2 till 4 dagar efter första passet (Cepeda m.fl., 2008).
- Varför känns spridning mindre effektivt än att plugga allt på en gång?
- Eftersom lätthet i stunden ser ut som inlärning. I Kornells studie trodde 72 % att massning fungerade bättre, ändå vann spridning för 90 % av dem (Kornell, 2009).
- Hur många gånger behöver jag återkalla en idé för att behålla den?
- Rawson och Dunlosky rekommenderar 3 korrekta återkallanden under första passet, sedan 3 återinlärningar med stort mellanrum (Rawson och Dunlosky, 2011).
Lumi glömmer med tiden som en riktig hjärna, och han återkommer till en idé vid rätt ögonblick i stället för att ge dig den flera gånger i rad. En stjärna tänds på kunskapens himmel när en idé har befästs tre gånger, på olika dagar, och den bleknar när den behöver en ny titt. Kvällen före en tenta stiger Dimman över himlen, och varje rätt svar trycker tillbaka den. Lumi omsätter spacing i praktiken.
Källor
- Cepeda, Vul, Rohrer, Wixted, Pashler (2008). Spacing effects in learning. A temporal ridgeline of optimal retention. Psychological Science, 19(11). doi.org/10.1111/j.1467-9280.2008.02209.x
- Cepeda, Pashler, Vul, Wixted, Rohrer (2006). Distributed practice in verbal recall tasks. A review and quantitative synthesis. Psychological Bulletin, 132(3). doi.org/10.1037/0033-2909.132.3.354
- Kornell (2009). Optimising learning using flashcards. Spacing is more effective than cramming. Applied Cognitive Psychology, 23(9). doi.org/10.1002/acp.1537
- Kang (2016). Spaced repetition promotes efficient and effective learning. Policy Insights from the Behavioral and Brain Sciences, 3(1). doi.org/10.1177/2372732215624708
- Rawson, Dunlosky (2011). Optimizing schedules of retrieval practice for durable and efficient learning. How much is enough?. Journal of Experimental Psychology. General, 140(3). doi.org/10.1037/a0023956
- Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham (2013). Improving students' learning with effective learning techniques. Psychological Science in the Public Interest, 14(1). doi.org/10.1177/1529100612453266
- Bjork, Dunlosky, Kornell (2013). Self-regulated learning. Beliefs, techniques, and illusions. Annual Review of Psychology, 64. doi.org/10.1146/annurev-psych-113011-143823
