Vad Ebbinghaus glömskekurva egentligen visar

Hermann Ebbinghaus var en tysk psykolog. År 1885 använde han sig själv som enda försöksperson i boken Über das Gedächtnis. Han lärde sig listor med meningslösa stavelser, så att inget i listan kunde hjälpa honom att minnas den. Sedan väntade han en bestämd tid och lärde om samma lista.

Det han skrev ner var den tid som sparades vid det andra inlärningstillfället jämfört med det första. Han upprepade experimentet med sju fördröjningar, från 20 minuter till 31 dagar (Ebbinghaus, 1885). Om du sätter ut punkterna och drar en linje mellan dem faller kurvan snabbt i början och planar sedan ut. Det är den berömda glömskekurvan. Den är ingen magisk lag. Det är en serie mätningar på en enda person, med mycket udda material, men den gav en form som nästan varje psykologikurs fortfarande visar.

Ebbinghaus räknade inte stavelserna han kom ihåg. Han mätte en besparing, det vill säga den tid han vann när han lärde om listan. Tänk dig att han första gången tog en viss tid, och nästa dag tog hälften så lång tid. Besparingen är då en halv. Det betyder inte att han kom ihåg hälften av listan.

Han kunde vara oförmögen att rabbla listan och ändå spara tid, eftersom han lärde om bekanta stavelser snabbare. En besparing på 33,7 % efter en dag (Ebbinghaus, 1885) betyder alltså inte ”du behåller 33,7 % av din kurs”. Det visar att ett spår finns kvar, även när du inte längre kan rabbla något. Den här nyansen förklarar varför siffrorna på kurvan så ofta får felaktiga bildtexter. När du läser en procentsats under en graf, fråga dig alltid vad den egentligen mäter.

Mer än ett sekel senare gjorde Murre och Dros om experimentet. En enda försöksperson, Dros, lärde sig listor i totalt 70 timmar och lärde sedan om dem efter 20 minuter, 1 timme, 9 timmar, 1 dag, 2 dagar, 6 dagar eller 31 dagar (Murre och Dros, 2015). Resultatet liknar Ebbinghaus. Besparingarna sjunker snabbt och saktar sedan in, som tabellen nedan visar.

Det intressanta är ökningen vid 24 timmar. Dros besparing går från 27,6 % vid 9 timmar till 31,7 % vid en dag. Författarna ser det troligen som en effekt av sömn (Murre och Dros, 2015). En annan skillnad är att efter 31 dagar sparar Dros bara 4,1 %, mot 21,1 % för Ebbinghaus. Två personer, två sätt att testa, och redan skiljer sig värdena. Därför ger kurvan en allmän form, inte en skala att applicera på din egen hjärna.

Behåll formen, inte procentsatserna. Glömskan är snabb i början och saktar sedan in. Därför kostar det nästan ingenting att gå tillbaka till en idé strax efter att du lärt dig den, medan det senare kräver en ansträngning som minnet verkar belöna.

En annan studie visar vad ansträngningen förändrar. I Roediger och Karpickes experiment, mellan femminuterstestet och ettveckastestet, glömde de som hade läst om fyra gånger 52 % av det de kunde, medan de som hade testat sig själva glömde 14 % (Roediger och Karpicke, 2006). Och för ordförråd hade omtestning av ett ord man redan kunde en stor positiv effekt på senare återkallande, medan det inte förändrade något att studera det igen (Karpicke och Roediger, 2008). Inför tentor, AP-examen eller SAT är lärdomen enkel. Istället för att läsa om en gång till, tvinga dig att säga idén precis innan den bleknar.