Aktiv återkallning, varför quiz slår omläsning

Aktiv återkallning, även kallad testeffekten, innebär att plocka fram information ur minnet utan att ha anteckningarna framför dig. Du svarar på en fråga, fyller i en lucka i en mening, skriver ner vad du kan om ett kapitel och kontrollerar sedan. Ordet test betyder inte ett betygsatt prov här. Ett test är varje situation där du själv producerar svaret.

I översikten av Dunlosky och kollegor är övningstestning en av de två teknikerna med hög användbarhetsgrad, tillsammans med att sprida ut studierna över tid (Dunlosky m.fl., 2013). Inför tentor, AP-examen eller SAT handlar det om enkla vanor. Du stänger anteckningsboken och skriver de tre orsakerna till den stora depressionen. Du reciterar produktregeln för derivator. Du ritar om mitosdiagrammet utan en modell. Målet är inte att få rätt på första försöket, det är att göra ansträngningen att återkalla.

Experiment 2 av Roediger och Karpicke omfattade 120 studenter som lärde sig sakprosatexter. En grupp läste en gång och quizzade sig sedan tre gånger. Den andra läste om fyra gånger. En vecka senare kom den första gruppen ihåg 61 % av idéerna och den andra 40 % (Roediger och Karpicke, 2006).

Mellan testet efter 5 minuter och det en vecka senare glömde omläsarna 52 % av det de kunde, mot 14 % för dem som quizzade sig (Roediger och Karpicke, 2006). Tabellen ställer båda resultaten sida vid sida. Läs den med en viktig reservation. Siffrorna kommer från korta texter lästa i ett labb, med ett test på att minnas idéerna. De säger inte att en termin i juridik eller kemi sitter kvar till 61 %. De visar en skillnad, mätt i en specifik miljö, mellan två sätt att repetera samma material.

En detalj i samma studie förklarar varför så många läser om. Efter 5 minuter gav omläsning ett bättre resultat. Och studenterna som läste om var mest övertygade om att de skulle komma ihåg (Roediger och Karpicke, 2006). I stunden känns omläsning tryggt, och en vecka senare är bilden den motsatta.

Denna förvirring är inte specifik för en text. Med swahiliordförråd hade det ingen effekt på fördröjt återkallande att studera ett ord igen när det väl var känt, medan att testa det igen hade en stor positiv effekt. Studenternas förutsägelser om sin egen framgång hade inget samband med hur bra de faktiskt presterade (Karpicke och Roediger, 2008). Bjork och kollegor beskriver dessa illusioner av behärskning och föreslår att man söker efter önskvärda svårigheter, situationer som är lite svårare och som tvingar fram ansträngning (Bjork m.fl., 2013). Om en studiestund känns lätt och smidig kan det bero på att den inte får dig att återkalla särskilt mycket.

En metaanalys från 2014 fann att återkallningstest ger större nytta än igenkänningstest, som flervalsfrågor (Rowland, 2014). När du kan, producera svaret istället för att känna igen det. Skriv definitionen, säg datumet, fyll i luckan i meningen, istället för att bara välja bland alternativ.

Ett annat resultat värt att känna till är att aktiv återkallning gav mer inlärning än elaborerad studieteknik med konceptkartor (Karpicke och Blunt, 2011). Att göra en vacker konceptkarta över kursen lönar sig mindre än att ställa frågor till sig själv om den. Håll en enkel ordning. Förstå kursen först, quizza dig sedan utan att titta, rätta dig själv och upprepa på olika dagar. Spridning över tid behandlas i Spaced repetition, hur länge ska man vänta mellan två repetitioner. Sidan Hur du pluggar effektivt enligt forskningen sätter tillbaka allt detta i sammanhanget av de tio teknikerna.