Börja med datumet och listan över idéer
Skriv tentadatumet högst upp på en sida och räkna sedan bakåt antalet veckor du har framför dig. Dela sedan upp kursen i idéer, inte i sidnummer. En idé är något du kan upprepa för dig själv i en mening, en definition av ett ord, en formel, ett datum, ett steg i en mekanism. Den här uppdelningen är mer användbar än en plan per kapitel, eftersom du då kan testa dig själv idé för idé.
Sortera dem i tre högar, de du redan kan lite, de som är nya, de som skrämmer dig. Lägg inte för lång tid på att få ordningen perfekt. Inför slutprov, AP-examen eller SAT är materialet ofta enormt. Ett enkelt Schema som du följer slår ett vackert diagram som du överger efter tre dagar. Lämna utrymme för det oväntade, en missad lektion, influensan, en extra vecka med läxor.
De första veckorna, lär in och testa dig själv
Under de första veckorna går varje idé igenom ett seriöst första pass. Rawson och Dunlosky testade 533 studenter och fler än 100 000 svar som rättades för hand. Deras råd gäller detta första pass, att återkalla varje idé korrekt 3 gånger (Rawson och Dunlosky, 2011). I praktiken läser du idén, gömmer den, säger den högt. Om du missar tittar du, börjar om, tills du får till det.
Att testa sig själv är inte en bonus i slutet. Dunlosky och kollegor rankar övningstestning bland de två teknikerna med hög användbarhet, tillsammans med att sprida ut studierna, medan omläsning rankas som låg användbarhet (Dunlosky m.fl., 2013). Karpicke och Roediger visade, på ordförråd, att omtestning av ett ord man redan kunde hade en stor positiv effekt på fördröjt minne, till skillnad från att studera det igen (Karpicke och Roediger, 2008). Dina första veckor är därför till för att få in idéerna, med frågor, inte med upprepade omläsningar av anteckningsboken.
Följande veckor, återvänd med ökande intervall
När idéerna är inlärda återvänder du till dem med jämna intervall. Regeln från Cepeda och kollegor är att beräkna intervallet som en andel av tiden fram till tentan. Med en tenta om en vecka är det bästa intervallet ungefär 20 till 40 % av den tiden. Med en tenta om ett år sjunker det till ungefär 5 till 10 % (Cepeda m.fl., 2008). Räkneexempel, tenta om 10 dagar, gå tillbaka till idéerna 2 till 4 dagar efter första passet.
För en avlägsen deadline, till exempel en sluttenta i slutet av terminen, är planen enkel. Du lär dig en del av materialet varje vecka och återvänder sedan till de tidigare delarna med allt större intervall. Rawson och Dunlosky talar om att lära om 3 gånger med stora intervall (Rawson och Dunlosky, 2011). I en tabell noterar du för varje idé datumet för det senaste passet. Du behöver inget avancerat verktyg. Ett papper med fyra kolumner räcker.
Sista veckan och kvällen före
Ju närmare tentan du kommer, desto kortare blir intervallen, eftersom de är en andel av tiden som återstår (Cepeda m.fl., 2008). Sista veckan är därför till för att mest gå igenom de idéer du fortfarande missar. Gör inte om allt i ordning. Börja med dem som misslyckades i det senaste passet och gå sedan snabbt igenom dem du klarade.
Kvällen före, planera en lätt sista genomgång och avsätt tid för sömn. Sömnen deltar i konsolideringen av minnen (Rasch och Born, 2013), så det är inte förlorad tid. Undvik fällan att göra mer i sista minuten. Kornell fann att spridning slog att plugga sent kvällen före för 90 % av deltagarna, även om de flesta trodde motsatsen (Kornell, 2009). Om ditt Schema är välgjort är kvällen före till för att kontrollera, inte för att lära in. Du kan också läsa igenom din lista över idéer och bocka av dem du är säker på att du skulle kunna prata om utan anteckningar.
Vanliga frågor
- Hur långt innan tentan bör jag börja studera?
- Så tidigt som möjligt, eftersom de bästa intervallen växer med den tid som finns tillgänglig. Cepedas studier testade intervall på upp till 3,5 månader och ett sluttligt prov upp till ett år senare (Cepeda m.fl., 2008).
- Vad gör jag om jag har hamnat efter mitt Schema?
- Ta inte igen allt på en gång. Behåll idén om spridning och räkna om intervallen med tiden som återstår, som en andel av fördröjningen (Cepeda m.fl., 2008).
- Ska mitt Schema innehålla omläsning eller testning?
- Testning. Dunlosky och kollegors översikt rankar övningstestning och att sprida ut studierna som hög användbarhet, och omläsning som låg användbarhet (Dunlosky m.fl., 2013).

Lumi håller det schemat åt dig. Han glömmer med tiden som en riktig hjärna och återkommer till en idé vid rätt ögonblick, utan att du behöver anteckna datum. En stjärna tänds på kunskapens himmel när en idé har befästs tre gånger, på olika dagar. Kvällen före en tenta stiger Dimman över himlen, och varje rätt svar trycker tillbaka den. Lumi gör det helt enkelt lättare att återkomma regelbundet.
Källor
- Cepeda, Vul, Rohrer, Wixted, Pashler (2008). Spacing effects in learning. A temporal ridgeline of optimal retention. Psychological Science, 19(11). doi.org/10.1111/j.1467-9280.2008.02209.x
- Rawson, Dunlosky (2011). Optimizing schedules of retrieval practice for durable and efficient learning. How much is enough?. Journal of Experimental Psychology. General, 140(3). doi.org/10.1037/a0023956
- Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham (2013). Improving students' learning with effective learning techniques. Psychological Science in the Public Interest, 14(1). doi.org/10.1177/1529100612453266
- Karpicke, Roediger (2008). The critical importance of retrieval for learning. Science, 319(5865). doi.org/10.1126/science.1152408
- Kornell (2009). Optimising learning using flashcards. Spacing is more effective than cramming. Applied Cognitive Psychology, 23(9). doi.org/10.1002/acp.1537
- Rasch, Born (2013). About sleep's role in memory. Physiological Reviews, 93(2). doi.org/10.1152/physrev.00032.2012


